Sommartorpet

Vildvinet mjukt runt berget klänger
I långa revor ner det hänger
Gammal är stugan, många släktled den sett
här mina förfäder slitit i sitt anletets svett
Mager var torvan, men barnaskaran ofta stor
lyckan är ej status, utan där förnöjsamhet bor

Lönen för mödan var ringa och knapp
dock känslan att äga sin egen åkerlapp
Maten var enkel, vad naturen dem bjöd
de levde sunt och ej i dagens överflöd
Drömmer mig tillbaka till förgången tid
tänk om vi hade kunnat pratats vid

Tycker mig se Mormor vid vävstolen dunka
pelargonerna i fönstret vackert prunka
Katten ligger på soffan och vällustigt spinner
björkvedsbrasan i spisen sprakande brinner
Allt andas här trivsel och harmoni
det vi ofta saknar i vår moderna tid

En syrenberså hör trädgården till
där pion och akleja får växa som de vill
Bakom står skogen grön och mörk
och vinden leker i lind och björk
En sällsam känsla av välvilja jag känt
som våra kära oss en hälsning här har sänt

© Lilly

Vinter

Kung Bore i sin mantel har
rimfrost och iskristaller
Naturen i sin famn han tar
temperaturen under noll då faller

I öster himlen purpurglans får
när solen sin uppgång aviserar
Trädens nakna grenar som siluetter står
detta sköna färgspel inspirerar

En dag naturen i vitt är klädd
marken täcks av den nyfallna snön
Träden står i gnistrande rimfrostdräkt
det är en syn så overkligt skön

Men när nordanvinden kring oss tjuter
då sitter vi helst i stugvärmen och njuter
Minns den varma sommar som från oss gått
önskar vi kunnat spara dess värmeöverskott

© Lilly

Livets väv

Livet likhet med en vävnad bär
varpen är anlag,  solven karaktär
Skeden och skälet är hjärnan i väven
att trampa rätt väg det gäller även
Inslagen vad som händer och sker
omväxlande ljust och mörkt sig ter

Om väven blir gles eller fast
det lägges vävaren till last
Vardagen blir lätt grå ibland
glad händelse en färgglad rand
Sorgen har en ganska dyster ton
även den har sin ”vävfunktion”

Dagarna flykta snart bort
vår levnad är ju ganska kort
När vår livsväv klipps ner
då först vi alla felen ser
Ett livsverk fullbordat är
blott minnets rosor dofta här.

© Lilly